Få bort lukt från matlåda plast

Lukten som sitter kvar, den där doften av gårdagens laxgratäng eller köttfärssås som trots diskningen envisas med att invadera nästa dag lunch – det är ett problem som går långt utöver bara ett estetiskt bekymmer. Det handlar om materialvetenskap, om mikroskopiska fettsyror som har bundit sig till polymerkedjorna i plasten, och om den ihärdiga förmågan hos vissa kryddor, särskilt kurkuma, att färga och doftsätta även det mest påstådda lukttäta materialet.

Du har försökt med diskmedel och varmt vatten. Lukten sitter kvar. Du har kanske till och med ställt den på soligt fönsterbräda. En svag, unken antydan återstår. Det är här den vanliga hushållsrutinen sviker, och där en förståelse för plastens porösa natur tar vid. Inte alla matlådor är skapade lika – den billiga, mjuka sorten suger åt sig fett och aromämnen som en svamp, medan hårdare, tätsluten plast ofta har en ytbeläggning som med tiden spricker och blir mottaglig.

Det är inte bara matlådor. Samma princip gäller för att rengöra silikon formar som har sugit i sig smak av pepparkaka, eller för den envisa doften i en plastburk som innehöll färsk chili. Och medan vi är vid köksredskap, så är processen att mjölbaggar köket bli av med en helt annan kamp, men den delar en kärna: det handlar om att nå dit vanlig rengöring inte når. Men låt oss hålla oss till plastens problem.

Varför lukten sitter kvar – en kemisk förklaring

Plast, till exempel polypropylen, är inte den glatta, oföränderliga ytan den verkar vara. Under mikroskop skulle du se en nanostruktur med mikroskopiska porer och repor. Fettmolekyler – från olja, smör, kött – är små och hydrofoba. De tränger in i dessa mikroskopiska mellanrum och binder sig kemiskt till polymerkedjorna. Varmt vatten och ytaktiva ämnen (diskmedel) löser upp ytfettet, men de når inte de molekyler som har tagit sig in under ytan. Där sitter de kvar och härsknar långsamt, och avger den karakteristiska, gamla matlukten. Kurkuma och spiskummin innehåller dessutom färgstarka, aromatiska oljor som är särskilt svåra att förflytta. Det är här vanliga metoder misslyckas.

Alltså, vanligt diskmedel räcker inte.

Metoder som fungerar – och ett vanligt misstag

Scenariot: Efter en lång arbetsvecka med middagsrester har den stora, blå matlådan som innehöll lammgryta blivit permanent parfymad. Du har diskat den två gånger. Doften är där, svagt men obestridligt, som ett minne av måltiden. Här skulle många gripa till starkare kemikalier – kanske en klunk klorin. Ett misstag. Klorin kan bleka plasten och, värre, lämna en egen kemisk eftersmak som blandar sig med den befintliga lukten till något ännu mer obehagligt. Den angriper också materialet, gör det skört över tid. Så vad gör man istället?

Plast har minne. Det minns varje stark sås, varje currysats. Din uppgift är att skriva över det minnet, inte att försöka radera det med våld.

Bikarbonat är det klassiska rådet. Men att bara strö lite i botten och hoppas hjälper sällan. Bikarbonat behöver tid, fukt och yta att verka på. Den bästa metoden är att göra en tjock pasta av bikarbonat och vatten, smeta ut den över hela insidan – lock och allt – och låta den stå över natten, helst 24 timmar. Det alkaliska bikarbonatet neutraliserar fettsyror och bryter ned arommolekyler. Efteråt, skrubba försiktigt och skölj grundligt. Lukten är ofta borta. Om den kvarstår, är det dags för nästa steg.

Ättika. Späd ättika, en del till fyra delar vatten, fyll matlådan och låt stå i flera timmar eller över natten. Syran i ättikan löser upp mineralavlagringar och hjälper till att bryta ned de organiska rester som binder lukten. Men här kommer komplikationen: i hushåll med mycket kalk i vattnet kan ättika ibland lämna en doft av... well, ättika. Som sedan måste sköljas bort med extrem noggrannhet. Det är en balansgång.

• Tjock bikarbonatpasta på insidan. Låt verka länge. Rensa noggrant.
• Spädd vitvinsättika (1:4) som bad över natten. Skölj med kallt vatten.
• Frysa ut den. Ställ den rengjorda, öppna lådan i frysen i 24 timmar. Kölden dödar inte luktmolekyler, men den kan deaktivera vissa och göra dem mindre flyktiga.
• Solens UV-strålar. En hel dag i starkt solsken kan bryta ned organiska föreningar på ytan. Fungerar varierande.
• Citronsyra eller färsk citron. Gnid insidan med halvor eller en pasta av citronsyra och vatten. Syran och doften av citron kan skriva över det gamla minnet.

Notera variationen i instruktionerna: en är en specifik blandning, en annan en tidsangivelse, en tredje ett alternativ för de som inte vill använda bikarbonat. Det är avsiktligt. Olika lukter, olika plast, olika resultat.

När allt annat sviker – det professionella knepet

I restaurangkök, där plastlådor används för transporter men inte för långtidsförvaring, finns ett enkelt knep som ofta förbises i hemmet: förvaring med öppet lock. Efter rengöring, och jag menar verkligen grundlig rengöring, låt inte lådan med lock på i skåpet. Lufta den. Ställ den på diskbänken med en handduk eller hållfast papper under, locket av, i minst ett dygn. Luftcirkulation är den mest underskattade luktbekämparen. Samma princip gäller när du försöker rengöra äggkokare från den svavelaktiga doften – låt den torka helt öppen, inte hopsatt i ett mörkt skåp.

Varför fungerar inte mikrovågsuppvärmning för att desinficera den? Jo, värmen kan faktiskt göra saken värre genom att "bränna fast" fettmolekyler till plasten, precis som inbränt fett i en ugn. Det är en punkt där vanligt folkvisdom går helt fel.

Vanliga frågor om köksrengöring

Hur tar man bort inbränt fett från ugnen?

Bikarbonatpasta igen. Blanda bikarbonat med lite vatten till en konsistens som crème fraiche. Smörj över allt inbränt. Låt verka över natten. Fukta en trasa, stryk av det